Mentaliseringsbaserad Psykologi
Vad är mentalisering och Mentaliseringsbaserad Psykologi?

 

Kort defintion av mentalisering


Mentaliseringsbaserad psykologi syftar till att synliggöra den röda tråd av mentalisering (mentalization) som löper genom alla möjliga  psykologiområden. Fram till idag har mentalisering främst förknippats med klinisk psykologi och psykoterapi och det förekommer  inom biologisk psykologi och neuropsykologi. Mentalisering är inte något gammalt som har fått ett nytt namn även om begreppet har sitt ursprung i den psykodynamiska traditionen. År av anknytningsforskning i kombination med moderna mätmetoder för hjärnaktivitet har lett fram till ny kunskap om hur människan fungerar. Denna kunskap är inte teorispecifik men den tillämpas explicit inom den mentaliseringsbaserade psykologin.

 

Vad är mentalisering?

Mentalisering kan beskrivas som en förmåga att på ett inkännande sätt förstå sig på människor. Både andra och sig själv. Det är inte bara empati, att känna med. Inte heller enbart ”theory of mind”, att förstå att andra tänker och känner. Det är både och och lite till...

Att mentalisera är att tänka och känna om tänkande och känslor. Den mentaliserande människan tillskriver andras och egna beteenden mening. Hon gör gissningar om vilka känslor, tankar och intentioner som ligger bakom. Hon förstår också att andra drar slutsatser utifrån hennes eget beteende. Mentalisering är också att fylla i luckorna i samspel med andra, att fantisera om det som inte går att ta på och samtidigt förstå att det är just fantasier, att man aldrig riktigt kan veta till hundra procent.

Människor mentaliserar mer eller mindre hela tiden, omedvetet (implicit) och medvetet (explicit). Mentaliseringen kan vara enkel och mycket avancerad. Allt från att på ren reflex hålla upp en dörr för någon som bär på tunga kassar till att medvetet försöka analysera kommunikationen i en relation.

Förmågan till mentalisering är något människan lär sig i vardagligt samspel med anknytningspersoner tidigt i livet. Hur väl förmågan utvecklas beror dels på medfödda förutsättningar hos individen, dels på hur anknytningsrelationerna ser ut. Ju mer lyhörda och mentaliserande föräldrarna är, desto mer utvecklande mentaliseringsmiljö växer barnet upp i. Förmågan kan vara  tillräckligt eller bristfälligt utvecklad på generell och specifik nivå. Alltså kan man vara olika bra på att mentalisera i olika situationer eller olika relationer. Exempelvis starka känslor som ångest, rädsla och ilska brukar kunna sänka mentaliseringsförmågan hos många.

När människor mår dåligt påverkas ofta mentaliseringsförmågan negativt. Det är också så att en bristande mentaliseringsförmåga kan få människor att må dåligt. Det hänger ihop åt båda hållen. Därför menar vi är det meningsfullt att arbeta med mentaliseringsutveckling i alla möjliga sammanhang, också förebyggande och inte bara i psykologisk behandling. Alla gynnas av mentalisering, på både individ-, grupp- och samhällsnivå.

 

Rational för mentaliseringsbaserad behandling

Inom den mentaliseringsbaserade psykologin och terapin utgår man från att psykiskt lidande orsakas av och/eller upprätthålls av generella eller specifika brister i mentaliseringsförmåga. Det kan handla om att vara för mycket i huvudet och inte i kontakt med kroppen och med sina känslor. Eller att kastas fram och tillbaka i känslostormar utan att kunna reflektera kring dessa. Det kan vara för mycket av en känsla eller tanke och för lite av en annan. Problemen kan vara mer specifika för nära relationer. Det kan också röra sig om att inte veta sina egna behov och inte hitta sin plats i tillvaron. Olika typer av brister tar sig olika former (symtom och diagnoser) beroende på en rad omständigheter, men det gemensamma nämnaren är alltså mentalisering. Därför ska behandlingen utveckla denna förmåga. Behandlingen kan ske enskilt, i par, familj och i grupp.

 

Utifrån mentaliseringsbaserad psykologi är relevanta områden att arbeta med i terapin:

  • Mötet: att skapa mötesögonblick mellan terapeut och klient, ett intersubjektivt delande där klienten känner att terapeuten känner vad klienten känner. Att klienten får dela sina upplevelser, sina tankar, känslor och intentioner med någon och bli förstådd.
  • Allians/anknytning/terapeutisk relation: skapande av och ständigt pågående förhandling kring en trygg relation som bas för det terapeutiska utforskandet och grunden för förmågan till mänskligt samspel.
  • Affekt: kännedom och medvetenhet om samt reglering av sin upplevelse, tänka och känna om känslor.
  • Kognition: reflektion och perspektivtagande, livsberättelse i dåtid, nutid och framtid, känna och tänka om tankar.
  • Agentskap: att bättre utifrån beteende förstå egna och andras mentala tillstånd och bakomliggande intentioner, gör tillvaron mer förutsägbar och under kontroll. Att förstå och ta ansvar för det man själv bidrar med till olika sammanhang.

 

Den vanligaste och mest kända formen av mentaliseringsbaserad behandling är MBT (mentaliseringsbaserad terapi), som har god evidens för behandling av borderline personlighetsstörning, men det finns även andra former. Vill du veta mer om just MBT så kolla in www.mbtsverige.se.