D4d

Bakgrund: Föräldrars förmåga att mentalisera sina barn är en viktig del i föräldraskapet. Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har ofta svårigheter i sitt föräldraskap, och det är en vanlig föreställning hos professionella att IF oundvikligen medför mentaliseringssvårigheter. Studier på området saknas dock. Vi undersökte därför mentaliseringsförmåga bland mödrar med lindrig IF, och jämförelsemödrar med ADHD. Eftersom förmågan att mentalisera sitt barn kan påverkas negativt av egen utsatthet för övergrepp/försummelse i barndomen, samt av omfattande psykosocial belastning – erfarenheter som är överrepresenterade hos mödrar med IF – undersökte vi även betydelsen av sådan utsatthet för mödrarnas mentaliseringsförmåga. Metod: Trettio mödrar med lindrig IF, och 61 mödrar med ADHD, intervjuades om utsatthet för övergrepp/försummelse i barndomen, samt om aktuell utsatthet för psykosociala riskfaktorer. Mentaliseringsförmåga mättes genom en anpassad version av Parental Reflective Functioning Questionnaire. Resultat: Mödrar med lindrig IF löpte en förhöjd risk för mentaliseringssvårigheter. Variationen bland mödrarna var dock stor, och en noterbar minoritet av mödrarna med IF uppvisade uppvisade inga sådana svårigheter. Utsatthet för övergrepp/försummelse i barndomen, samt aktuell psykosocial belastning, bidrog till att förklara mentaliseringssvårigheter bland mödrarna. Slutsatser: Studien tyder på att mödrar med IF löper förhöjd risk för svårigheter med att mentalisera sina barn. Den påtagliga variationen i mentaliseringsförmåga bland mödrarna, och kopplingarna mellan mentaliseringssvårigheter och såväl historisk som aktuell utsatthet för kontextuella riskfaktorer, tyder dock samtidigt på att slutsatser om mentaliseringssvårigheter som en oundviklig konsekvens av IF är förhastade. Studien antyder också att mentaliseringsbaserade interventioner skulle kunna utgöra ett värdefullt inslag i stödinsatser för föräldrar med lindrig IF.